Redan under barnets andra levnadsår är uttaget av föräldraförsäkringen jämställt mellan mamman och pappan. Målet för fler kvoterade månader är alltså att mamman ska vara hemma mindre under barnets allra första levnadsår. Men 71 procent av svenska folket anser att föräldrarna själva ska kunna fördela alla sina föräldradagar och bara 17 procent att beslutet är riksdagens, enligt en ny SIFO-undersökning.

De så kallade pappamånaderna har införts i tre steg: 1995, 2002 OCH 2016. Genom kvoteringen har visserligen pappornas uttag av föräldraförsäkringen ökat, men för en stor grupp barn innebär den att dagarna hemma blir färre, då 90 dagar inte går att överlåta.

Det är främst papporna som inte nyttjar sina kvoterade dagar. Att pappor tar ut få eller inga av sina dagar kan bero på att pappans föräldraledighet skulle sänka en familj ekonomiskt i ett ansträngt läge eftersom båda föräldrarna har låga inkomster – men pappan kanske något högre. Det kan även bero på att pappan är egenföretagare och enligt lagstiftningen inte alls får arbeta och samtidigt ta ut föräldrapenning – exempelvis hålla kontakt med kunder för att firman ska kunna leva vidare. Det kan också bero på hög inkomst som inte kompenseras på grund av taket i föräldraförsäkringen. (Se Inspektionen för socialförsäkringen, Pappor som inte använder föräldrapenningen, Rapport 2021:12.)

Också för en ensamstående förälder (generellt mamman), men där vårdnaden är gemensam utan att den andre föräldern är engagerad i sitt barn (generellt pappan), kan kvoteringen ge barnet färre dagar hemma och en tidigarelagd förskoledebut. (Se Försäkringskassan, Många föräldrar har föräldrapenningdagar som brinner inne, Korta analyser 2019:2).

Vad skulle ytterligare kvotering innebära för dessa barn? Hur många fler dagar skulle brinna inne?

Det många inte tycks veta är att uttaget av föräldraförsäkringen är jämställt redan från barnets andra levnadsår, det år som börjar med barnets ettårsdag. Statistik för barn födda 2013 (det senaste år då hela uttaget kan följas) visar att Sveriges familjer under barnets första år tar ut mer än hälften av dagarna och att tre fjärdedelar är uttagna när barnet fyller två. (Se könsuppdelad tabell på Försäkringskassans hemsida: Genomsnittligt uttagna föräldrapenningdagar efter barnets ålder.)

För barn födda 2019 visar statistiken att mamman tar ut 88 procent av de uttagna dagarna under barnets första år. En viktig anledning är här troligtvis amningen. Livsmedelsverket rekommenderar sedan 2003 ”helamning” under barnets sex första månader och har ett regeringsuppdrag att driva detta (Se Rikshandboken barnhälsovård, Strategier och rekommendationer för amning).

Men redan det följande året är föräldrarnas uttag alltså jämställt: pappan tar ut 46,5 och mamman 53,6 procent av de uttagna dagarna. (Ett jämställt uttag är minst 40/60 enligt Försäkringskassan.)

Detta innebär dels att föräldrarna tidigt når ett jämställt uttag – sannolikt även utan politikernas klåfingrighet. Dels att det är barnets allra första levnadsår som målet om fler kvoterade månader riktar in sig på och att mamma då ska vara hemma mindre med sitt barn.

Det hade också varit intressant att från Försäkringskassan få redogjort för fördelningen mellan föräldrarna om gruppen som använder max 30 dagar rensas bort, alltså de som sannolikt inte ändrar beteende oavsett hur många dagar som kvoteras. Vid vilken månad i barnens liv infaller då – redan i dag – brytpunkten för ett jämställt uttag? Hur nära 1 års-dagen ligger den?

Frågan kvoteringsivrarna måste ställa sig är vidare: är det verkligen värt att kvotera fler månader, om det för en stor grupp barn i Sverige innebär att ännu fler dagar också med mamman brinner inne?

Mot denna bakgrund är det inte märkligt att en majoritet av svenska folket, oavsett politisk hemvist med undantag för Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare, motsätter sig all kvotering av föräldraförsäkringen.

65 procent av Socialdemokraternas väljare anser att det är föräldrarna som ska bestämma och inte riksdagen genom lagstiftning. 57 procent av Centerpartiets. Men bara 30 procent av Miljöpartiets och 25 procent av Vänsterpartiets väljare.

I den borgerliga oppositionen är det 87 procent av Moderaternas väljare, 93 procent av Kristdemokraternas, 77 procent av Liberalernas och 92 procent av Sverigedemokraternas väljare som motsätter sig all kvotering.

Det borgerliga blocket (Centerpartiet inräknat) säger till 81 procent nej till all kvotering och det socialistiska blocket säger till 54 procent nej till all kvotering. Andelen som anser att riksdagen ska lagstifta om hur föräldrarna fördelar föräldradagarna är 11 procent (borgerliga blocket) respektive 28 procent (socialistiska blocket). Tveksamma i de båda blocken är 8 respektive 18 procent.

Fördelningen mellan könen är relativt jämn, med 70 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som motsätter sig all kvotering.

Kvoteringsivern har nått vägs ände. Redan under barnets andra levnadsår tar dagens föräldrar ut föräldraförsäkringen på ett jämställt sätt.

Kampen för att mammor ska spendera mindre tid med sina barn innan de ens fyllt ett år genom att kvotera fler månader är orimlig utifrån andra politiskt uppsatta mål och för att fler dagar kommer brinna inne. Därför behöver familjerna ges tillbaka den makt politiker tagit från dem. Detta är något svenska folket redan insett.

 Ola Nilsson, organisationssekreterare Familjen Först

 FAKTA 480 föräldradagar Föräldraledigheten omfattar 390 dagar som baserar sig på föräldrarnas inkomst och 90 dagar som betalas ut på lägstanivå (180 kronor/dag). Av den första dagtypen är 90 dagar reserverade/kvoterade för mamman och 90 för pappan.

Frågan SIFO ställt lyder: ”Inom föräldraförsäkringen är tre månader förbehållna mamman och tre månader pappan. Det finns politiska förslag om att utöka den kvoterade tiden, upp till åtta månader per förälder. Anser du att riksdagen ska lagstifta om hur många månader mamman eller pappan ska ta ut? Eller ska föräldrarna själva få bestämma det?”

De 1022 personer SIFO intervjuat utgör ett representativt urval av svenska folket

KÄLLOR

Rapport 2021-12 Pappor som inte använder Föräldrapenningen.pdf

Korta analyser 2019-2 Föräldrapenningdagar som inte används (pdf)

Försäkringskassan statistikdatabas

– ”stabeldiagram” är förvalt, men gå över till ”Tabell” för sifferverk

 Livsmedelsverkets uppdrag kring amning